| |
Välkommen till Sveriges äldsta byggtidning
|
 |
|
Bygg & tekniks målsättning är att förmedla den spännade utvecklingen inom byggbranchen till våra läsare – byggbranschens föreskrivare, byggherrarna, byggentreprenörerna och fastighetsägarna.
Bygg & teknik är tidningen för dig som är verksam inom byggbranschen med intresse för teknik och funktion. Vi har en mångårig kontakt med högskolor, branschorganisationer, tekniska konsultföretag m fl runt om i landet.
I varje nummer av Bygg & teknik tar vi upp ett speciellt tema, där något dagsaktuellt ämnesområde speglas. Till dessa temanummer engageras de verkliga experterna inom respektive område.
Bygg & teknik – tidningen där byggforskare möter byggbranschen.
|
|
|
|
|
|
Ur senaste numret: |
|
|
Banbrytare inom svensk geoteknik
Christoffer Polhem 1741 – konstruerade och lät tillverka en pålslagningsmaskin för byggandet av slussen i Stockholm.
Många geotekniker, särskilt i den yngre generationen, är inte medvetna om att svenska ingenjörer och vetenskapsmän har haft stor betydelse för utvecklingen inom geoteknikområdet. Ett flertal undersöknings-, grundläggnings- och grundförstärkningsmetoder vilka i dag används i hela världen har sitt ursprung i Sverige. Orsaken till detta kan ha varit de svåra och varierande geologiska förutsättningarna längs landets kustområden, där många tidiga bosättningar uppstod, samt behovet att skapa en fungerande infrastruktur. Syftet med föreliggande artikel är att beskriva den tidiga utvecklingen inom geologin och den militära och civila anläggningstekniken som lade grunden till den moderna geotekniken.
Artikelförfattare är K. Rainer Massarsch, Geo Risk & Vibration Scandinavia AB, Solna, Bengt H. Fellenius, Kanada, och Anders Bodare, Geo Risk & Vibration Scandinavia AB, Solna.
_____________________________________________________________
Grundläggare på gemensam mark
Europastandarder en gemensam ram, där varje land ritar sin tavla.
Europastandarderna har blivit såväl en piska som en morot för att vidareutveckla samverkan i grundläggningsbranschen, med målet att stå på stabil gemensam mark inför framtidens utmaningar. Swedish Association for Foundation Engineering (SAFE), Pålkommissionen (PK) och Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) beslöt därför tillsammans med övriga aktörer inom SIS TK 183 att etablera Knutpunkt Geostandarder. Syftet är att påverka kommande standarder på internationell nivå utifrån svenska förutsättningar och samtidigt aktivt arbeta för en god implementering av de nya Europastandarderna som fastställs som svenska standarder. Nyckelord för Knutpunkt Geostandarder är påverkan, teknikutveckling, kompetenshöjning, kvalitet och ekonomi.
Artikelförfattare är Gunilla Franzén, VTI Statens Väg- och transportforskningsinstitut, Linköping. Gunilla är också ordförande SIS TK 183/Knutpunkt Geostandarder.
_____________________________________________________________
Numerisk simulering av lateralt belastade kalkcementpelare
Lyckat samarbete där geotekniken inhämtat kunskap från betongforskningen
Sedan den stora infrastruktursatsningen som påbörjades i slutet av 1980-talet har kalkcementpelare varit i stort sett synonymt med jordförstärkning trots att den vanligaste jordförstärkningsmetoden faktiskt är packning. Metoden används idag främst till att öka stabiliteten och reducera sättningar för väg- och järnvägsbankar, men används också för en rad andra tillämpningar. Metoden har fått god genomslagskraft i många länder, där ett stort antal liknande metoder utvecklats och går nu under det gemensamma namnet Deep Mixing.
Artikelförfattare är Stefan Larsson, Jord och bergmekanik, samt Richard Malm och Anders Ansell, Betongbyggnad, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholm.
_____________________________________________________________
Stoppslagning av pålar enligt Eurokod
Slagningsutrustning i form av en Junttan med fyra tons accelererande hejare.
Eurokod gäller sedan den 2 maj i år för allt byggande även i Sverige. Tillämpningen innebär att lasteffekterna ökar framför allt beroende på hur säkerhetsklassen hanteras. Även materialutnyttjandet har dock ökat genom sänkta partialkoeffientvärden. För betongpålar beräknas den konstruktiva bärförmågan på ett annat sätt än tidigare vilket innebär ökade bärförmågevärden, särskilt i bruksgränstillståndet. Dessa värden ska dock mötas av en geoteknisk bärförmåga hos jord och berg, vilket inte är så lätt att verifiera. I denna artikel redovisas ett exempel som belyser denna problematik för en byggnad. Jämförelse görs även översiktligt för brogrundläggningar. Framöver krävs ett bättre samarbete än hittills mellan projektör och entreprenör för att underlätta verifieringen av den geotekniska bärförmågan.
Artikelförfattare är Lennart Svensson WSP Samhällsbyggnad, Göteborg.
_____________________________________________________________
Passage under järnvägsbro – djupschakt intill brofäste
Blivande väg (röd linje) under Marieholms järnvägsbro.
I artikeln diskuteras två tänkbara lösningar för att bygga en ny väg under en befintlig järnvägsbro och intill brons landfäste. Landfästet är grundlagt vid foten av en cirka 2,8 m hög tillfartsbank och en stor urschaktning måste göras i samband med bygget, varvid schaktbottnen kommer att ligga 4 till 4,5 m under nivån för bankens fot. Övervägningar har gjorts beträffande rörelser av brofundament, säkerhet mot bottenupptryckning och stabilitet för järnvägsbanken med beaktande av tre dimensionella effekter som följd av bankens begränsade utbredning längs den blivande gatan. Svårigheter kopplade till den begränsade fria höjden under bron vid spontning och pålning för de planerade konstruktionerna har också studerats.
Artikelförfattare är Kien Du Thinh, Ramböll Sverige AB, Göteborg.
_____________________________________________________________
Dilatometerförsök som stöd vid brogrundläggning i Motala
Stöd 2 och stöd 1 fotograferade från söder den 28 oktober 2011. Nuvarande järnvägsbro till vänster.
På uppdrag av Trafikverket har WSP tagit fram bygghandlingar för fyra järnvägsbroar i Motala; en bro över Göta kanal, en bro över Motala ström, en bro över riksväg 50, Rv 50 och en bro över Gästisgatan.
I denna artikel beskrivs hantering av sättningar vid projektering av grundläggningen av bron över Rv 50. Bron utförs med två spann med spännvidder av cirka 20 m. Bron går från norr till söder över Rv 50 cirka 100 m söder om Motala ström. Bron ska ersätta en nuvarande järnvägsbro som är belägen 10 m väster om broläget.
Artikelförfattare är Wilhelm Rankka, WSP Samhällsbyggnad, och Karl-Gunnar Lundström, Martin Hedin samt Lars Schagerström, WSP Brobyggnad.
_____________________________________________________________
Stor provtagare för ostörda prover i lös finkornig jord
Rengjord provtagare på ställning med provets avskurna underyta synlig.
Att kunna ta upp ostörda prover för undersökning i laboratoriet är en av huvuduppgifterna inom geotekniken. Att laboratorieförsöken kan utföras på ostörda prover av hög kvalitet är en förutsättning för att resultaten ska kunna användas för dimensionering i praktiken. Utvecklingen av ny och bättre provtagningsutrustning pågår därför ständigt. En del provningar i laboratoriet fordrar relativt stora prover. Andra undersökningar kräver att olika provningar kan utföras på nära nog identiska prover, vilket för naturlig jord medför ett behov av stora ostörda prover ur vilka ett antal delprover kan tas ut. Som ett led i arbetet att åstadkomma bättre provtagning och för att möta behovet av stora prover har SGI:s nya provtagare tagits fram. Den har nu använts i ett stort antal jordar och genomgående visat sig ge prover som motsvarar högt ställda krav.
Artikelförfattare är Rolf Larsson, Helen Åhnberg och Hjördis Löfroth, Statens geotekniska institut, Linköping.
_____________________________________________________________
Gruvdammar och deras stabilitet
Flygfoto av gruvdammsanläggningen i Aitik.
Gruvdammar ska konstrueras på ett sätt som gör dem motståndskraftiga mot en mängd olika typer av stabilitetsproblem som kan tänkas uppstå. Exempel på sådana potentiella problem är släntskred, inre erosion samt vad som på engelska benämns liquefaction och innebär att vattentrycket inne i jordmaterialets porer blir så högt att hållfastheten kraftigt reduceras. Gruvdammar ska inte bara vara stabila under den tid anläggningen är i drift utan även lång tid efter att gruvan lagts ner och gruvdammsanläggningen efterbehandlats.
Artikelförfattare är Hans Mattsson, Muhammad Auchar Zardari och Sven Knutsson, Avdelningen för Geoteknologi, Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet samt Linda Ormann, Sweco, Karlstad.
_____________________________________________________________
Stabilisering av obundna lager – goda exempel med flygaskor som bindemedelskomponent
Biobränsleflygaskor är lämpliga som vägbyggnadsmaterial och rätt använt sparas naturresurser, minskar klimatutsläpp och ökar kvaliteten på vägytan. Flygaskor är ett restmaterial från energiproduktion av el, värme och ånga. Mängden aska som uppstår vid energiproduktion uppgick till 1,5 miljoner ton år 2010, en ökning med 20 procent sedan 2006. Flygaskorna, som är en del av askorna, kan med fördel återvinnas och därigenom minska användningen av ballastmaterial såsom bergkross och naturgrus.
Artikelförfattare är Monica Lövström, Svenska Energiaskor, Stockholm, samt Claes Ribbing och Josef Mácsik, Ecoloop AB. Stockholm.
_____________________________________________________________
Pålkommissionen – en pigg +50-åring
I september 1959 bildades Pålkommittén för pålslagning och pålbärighet. Till grund för kommissionens verksamhet ligger samhällets och branschens behov av forskning och information inom pålningsområdet. Pålkommissionens arbete utgör en stor andel av den forskning som utförs inom pålningsområdet i Sverige. Kommissionen har till stor del bidragit till att ändamålsenliga och kostnadseffektiva pålade konstruktioner nu utförs med svensk pålningsteknik. Med föreningens ökade ålder och mognad har även området stödkonstruktioner vertikalt installerade i jord tillkommit som en del av verksamheten i enlighet med en stadgeändring vid årsmötet 2010.
Artikelförfattare är Gunnar Westberg, Sweco Infrastructure AB, Geoteknik, Stockholm.
_____________________________________________________________
Utveckling av framtidens skidindustri – kan erfarenheter hämtas från anläggningsbranschen?
Produktion med snökanoner under optimala förhållanden.
Foto: Östersunds kommun.
När jag skriver den här artikeln i november domineras nyheterna av vinterns och kylans frånvaro i Sverige och övriga Europa. Aldrig någonsin, sedan SMHI började med att samla in snödata 1905, har vintern varit så sen. Inte en enda av SMHI:s väderstationer rapporterar snö. Andra feta tidningsrubriker handlar om hur tävlingar och världscupspremiärer i längdskidor och utförsåkning ställs in och flyttas. Nervösa tävlingsarrangörer låter sig intervjuas och berättar om att snön uteblir och katastrofen är nära. Bokningsläget på svenska skidorter visar neråtgående trender. Ingen vågar längre boka skidsemestrar när risken finns för gröna backar. Hundratals miljoner kronor i TV-licenser, goodwill, försäljning och hotellnätter står på spel. Snö har blivit en nationell angelägenhet. De som har snö kan tjäna stora pengar. De som inte har den förlorar ännu mer. Snö är numer det nya guldet, en sällsynt och åtråvärd råvara.
Artikelförfattare är Stefan Mårtensson, snöforskare vid Luleå tekniska universitet. Stefan arbetar med hur vi i framtiden ska kunna tjäna mer pengar med mindre snö. Med fokus på innovationsprocesser och kunskapsöverföring, undersöks bygg- och anläggningsindustrin efter teknik och tänkande som kan tillämpas på snö- och skidindustrin.
_____________________________________________________________
Pålspontvägg ger vattentät spont i blockjord
Pålspontvägg, en borrad, ger vattentät spontning. Sponten består av borrade rör, med påsvetsade spontlås mellan rören (tätar mot vatten). Notera förstorad ringborrkrona påsvetsat vid rörspetsen.
I ökande omfattning ställs krav på att schakt- och grundläggningsarbeten inte får medföra sänkning av grundvattenytan utanför arbetsområdet. Vattendom ska sökas om det inte är uppenbart att sådan sänkning inte medför skada på allmän eller enskild egendom. Erhållande av vattendom kan ta omkring ett år i anspråk, och om överklagande sker så kan kanske vattendom inte erhålls alls, eller leder till mycket lång handläggningstid. Vid schakt inom spont är det därför ett starkt önskemål från byggare att sponten utförs vattentät. I artikeln visas hur detta kan uppnås för spont som, till exempel beroende på hinder i marken, måste borras ned.
Artikelförfattare är Håkan Bredenberg, Bredenberg Teknik, Limhamn.
_____________________________________________________________
Stort behov av energieffektivisering
Sedan ”husen utan värmesystem” i Lindås Park stod klara 2001 har det skrivits mängder av mer eller mindre sakkunniga artiklar om passivhus. På sistone har det blivit mera opportunt att skriva om noll- eller plusenergihus, trots att även dessa behöver tillskott av värme- eller elenergi, när det råder vinterkyla och solen står lågt på himlen. Motsvarande intresse ägnas emellertid inte befintlig bebyggelse. I synnerhet inte alla eluppvärmda hus, trots att de läcker värme som såll och varje vinter orsakar en kraftig ökning av elbehovet, som hotar industrins behov av elektrisk effekt. I stället för att göra något åt problemet, gnälls det över höga elpriser medan politiker och andra förståsigpåare yrkar på, att elproduktionen måste byggas ut.
Artikelförfattare är Torbjörn Klittervall, energi- och miljörådgivare, Södra Sandby.
_____________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
Ledare: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Glädjande initiativ
”Ett mycket viktigt initiativ för
att effektivisera den svenska
bostadsmarknaden”
Stig Dahlin, chefredaktör
Läs hela ledaren här
|
|
 |
|
| . |
|
|
|
|
|
|
|
Byggfrågan: |
|
. |
|
|
|
|
Lektor Öman frågar...
Robert Öman är lektor i  byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), Mälardalens högskola i Västerås. I varje nummer av Bygg & teknik presenteras en byggfråga som du även kan ta del av här.
Till byggfrågan
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Byggnytt: |
|
|
|
|
|
|
Bygger nytt i centrala Jönköping
Kvarteret Asken i centrala Jönköping.
Skanska har fått två nya kontrakt i Jönköping. Kontrakten gäller kvarteren Asken och Atollen och innefattar kommersiella lokaler, garage samt hyresbostäder.
I kvarteret Asken bygger Skanska affärslokaler och 52 hyreslägenheter i samarbete med Fastighets AB Eric Ekblad. Arbetet har startat och förväntas vara färdigt före utgången av 2013.
Projektet ska certifieras enligt Miljöbyggnad silvernivå, ett svenskt miljöcertifieringssystem som ägs av Sweden Green Building Council. Det innebär bland annat låg energiförbrukning, god innemiljö och fokus på miljövänliga byggmaterial.
– Vi ser fram emot att axla vår roll som stadsbyggare och i samarbete med fastighets AB Eric Ekblad producera nya lokaler för boende och handel i ett centralt läge i Jönköping, säger Klas Heed, distriktschef, Skanska.
I grannkvarteret Atollen har Skanska fått i uppdrag att bygga affärslokaler, kontor, parkeringshus och femton hyreslägenheter åt Corallen Cityfastigheter AB.
– Det är glädjande att få förtroendet att bygga ännu en del i denna förnyelse av Jönköpings Centrum. Projektet ligger väl i linje med våra gröna arbetsmetoder. Bland annat kommer en av fasaderna att täckas med solceller, säger Klas Heed.
Byggstart nu i januari 2012 och projektet beräknas vara färdigt under oktober 2013.
|
|
|
|
|
Energiuppdrag i Zambia
Sweco har anlitats för ytterligare ett energiuppdrag i Afrika. Nu handlar det om delar av centrala och norra Zambia som ska få en förbättrad tillgång på elektricitet. Uppdraget är enligt uppgift värt närmare tolv miljoner kronor.
Bristen på elektricitet är fortfarande stor i ett flertal länder i de mellersta och södra delarna av Afrika. En brist som försvårar människors vardag och hämmar företags möjligheter till utveckling.
– Under de senaste åren har Sweco anlitats för ett flertal liknande uppdrag, bland annat i Botswana, Etiopien, Kenya, Mozambique och Tanzania. Uppdragen handlar om att förse befolkningen i både städer och landsbygd med fungerande system för elektricitet, säger Eva Nygren, vd Sweco Sverige.
Företagets uppdrag i Zambia omfattar projektledning, teknisk rådgivning samt leverans och utförandekontroll för att både bygga ut och förstärka det befintliga distributionsnätet. Totalt omfattas en befolkning på 260000 människor utspridda i tio områden i de centrala och norra regionerna av Zambia. Uppdraget utförs åt Zesco med finansiering från Världsbanken. |
|
|
|
|
|
|
Trygghetsboende med vinterträdgård
Trygghetsboende med inglasad vinterträdgård för rekreation och aktiviteter uppförs i Kumla.
Peab bygger ett trygghetsboende med inglasad vinterträdgård för rekreation och aktiviteter i Kumla. Beställare är Kumla Bostäder AB och kontraktssumman uppges uppgå till 51 miljoner kronor.
Behovet av fler trygghetsboenden är stort i Kumla. Det nya trygghetsboendet som nu uppförs omfattar 32 lägenheter och innehar de komponenter som krävs för ett modernt trygghetsboende där de boende kan leva och bo. Bland annat handlar det om utrymmen för måltider, samvaro, hobby och rekreation.
– Det blir en unik inglasad vinterträdgård utomhus som de boende kan nå från huset och umgås och utföra aktiviteter i oavsett väder och vind, säger Sven Ångman, arbetschef på Peab.
Trygghetsboendet kommer att bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter.
Det nya boendet blir även energivänligt. Genom energilösningar och bra byggmetoder ska energiförbrukningen ligga på cirka 70 till 80 kWh/m² år vilket är mycket under gällande energinorm på 110 KWh/m² år.
Byggnaden uppförs på fastigheten Staren 5 som ligger vid Stationsvägen och Skolvägen i centrala Kumla, väster om järnvägen. Uppdraget är en totalentreprenad med byggstart i december 2011 och inflyttning planeras till september 2013. |
|
|
|
|
|
|
Nobel Prize Center
Nobelstiftelsen och Stockholms stad har undertecknat en avsiktsförklaring om att gemensamt verka för ett permanent Nobel Prize Center vid Nybroviken i Stockholm. Man har enats om en tomt på Blasieholmen som ägs av Stockholms stad.
– Genom Nobel Prize Center vill vi skapa en samtida mötesplats för Nobelpristagare, forskare, studenter, skolelever och en nyfiken allmänhet. Centret ska ge besökaren en upplevelse i världsklass och vara en bas för vårt arbete med att sprida Nobelprisets budskap om betydelsen av kunskap, humanism och fred, säger Lars Heikensten, verkställande direktör på Nobelstiftelsen.
Nobel Prize Center vid Nybroviken blir Nobelprisets nya hemvist och förtydligar Stockholm och Sverige som Nobelprisets hemstad och hemland.
– Med den här satsningen visar vi att Stockholm strävar efter att bli en världsledande kunskapsregion som främjar utbildning, innovation och forskning. Ett center som kan belysa alla aspekter av Nobelpriset är ett efterlängtat besöksmål i Stockholm, säger Sten Nordin (M), finansborgarråd i Stockholms stad. Det kommer att få stor betydelse för en yngre generation som här kan inspireras att söka kunskap och bejaka sin nyfikenhet. |
|
|
|
|
|
|
Satsar i Göteborg och nyrekryterar 100 personer
Göteborgsregionen växer snabbt och har flera omfattande projekt planerade som till exempel Västlänken och utvecklingen av Centrala Älvstaden. WSP satsar nu på att bli en central aktör och aktivt medverka i regionens framtida utveckling av infrastruktur och stadsutveckling.
Göteborgsregionen tillhör de tjugo snabbast växande regionerna under 00-talet. Regionen ligger på Topp 30-listan när det gäller produktivitetsutveckling (BRP/capita) och rankas på plats fem när det gäller framtida tillväxtpotential. Det visar en nyligen genomförd benchmark om tillväxtförutsättningarna i 119 europeiska regioner, utförd av det internationella konsultföretaget BAK Basel.
– Vi tror på Västsverige och Göteborg som en viktig tillväxtregion. WSP har en ambitiös agenda med avsikten att aktivt medverka i utvecklingen av regionens framtida infrastruktur och stadsutveckling. Vi satsar nu på att bygga upp vår verksamhet i Göteborg till en heltäckande kompetens av tjänster för samhällsbyggandets alla faser, säger Mickey Johansson, vice vd WSP Sverige.
Företagets satsning innebär att man kommer att rekrytera fler personer till Göteborgskontoret. Inte minst inom infrastrukturområdet. I dag är man 400 personer, och vill gärna öka till 500. Ett steg i företagets satsning är flytten till ett nytt kontor på drygt 6500 kvadratmeter centralt beläget i Göteborg. Fastigheten kommer att miljöklassas enligt det internationella miljöcertifieringssystemet Breeam. Inflyttningen är beräknad till februari 2013. |
|
|
|
|
|
|
Planerar byggstart av 900 lägenheter 2012
Idéskiss från Vera arkitekter över en av Wallenstams planerade nybyggnader 2012: Tuletorget i Sundbyberg med 250 lägenheter.
Wallenstam ökar tempot i nyproduktionen och planerar att påbörja 900 lägenheter nästa år. 780 lägenheter i region Stockholm och 140 lägenheter i Göteborg. Målet är att producera 2500 lägenheter under nuvarande affärsplan som gäller till och med 2013. Hittills är drygt 1100 lägenheter byggstartade eller under produktion.
– Vi arbetar målmedvetet med att vara en aktiv stadsutvecklare i våra regioner. Att vi i dessa tider, med den oro som råder i Europa, kan påbörja nybyggnad av 900 lägenheter i våra storstäder känns positivt, säger Hans Wallenstam, vd för Wallenstam.
I Stockholmsregionen planeras byggstart av 780 lägenheter i: Gröndal, Järfälla, Nacka Strand, Sundbyberg och Älta.
I Göteborgsregionen planeras de 140 lägenheterna byggas i Kvillebäcken på Hisingen samt i Majorna.
– Vårt avkastningskrav på sju procent gör att vi oavsett konjunkturläge har goda förutsättningar att bygga attraktiva och kvalitativa hyresrätter till rimligt pris, vilket det finns ett enormt stort behov av, säger Hans Wallenstam. |
|
|
|
|
|
|
Under Verket – Stockholms stadshus
Nu pågår en utställning om Stockholms stadshus på Arkitekturmuseet.
Älskat och omdiskuterat. Alla känner till Stockholms stadshus men få vet att det till exempel var Carl Malmsten, Gunnar Asplund, Prins Eugen och Maja Sjöström som tillsammans med arkitekten Ragnar Östberg skapade den uppmärksammade byggnaden? Eller att huset är byggt av åtta miljoner tegelstenar? Utställningen Under Verket – Stockholms stadshus på Arkitekturmuseet tar dig med bakom kulisserna och visar föremål från Arkitekturmuseets och Stadshusets samlingar som aldrig tidigare visats. Utställningen, som är startskottet för Arkitekturmuseets femtioårsjubileum i år, pågår fram till den 8 april 2012.
Stadshuset är en av Sveriges mest kända byggnader. Men vägen dit var lång och inte självklar. Det krävdes mod och engagemang för att lyckas med byggnaden som tog mer än tio år att bygga.
I utställningen möter besökaren bland annat personerna bakom Stadshuset. Här finns hantverkarna, formgivarna, textilkonstnärerna och snickarens berättelse men även skisser och föremål som stolar, textil, skulpturer, spiror och kläder. Här finns också arkitekten Ragnar Östbergs originalritningar, fotografier och skrivbord.
Karin Åberg Waern, intendent på Arkitekturmuseet vill att besökaren ska se på Stadshuset med nya ögon.
– Utställningen berättar om Stadshuset fast på ett annorlunda och nytt sätt. Många av formgivarna som arbetade med Stadshuset tillhörde tidens bästa. Här finns en omsorg om detaljer och kvalitet som både är ett föredöme och en inspirationskälla. Utställningen lyfter även fram Stadshusets betydelse idag. Vad betyder Stadshuset som symbol och ikonbyggnad? |
|
|
|
|
|
|
Bygger uppvärmd väg i Jönköping
NCC Construction bygger om Munksjögatan i centrala Jönköping. Vägarbetena har inletts och drygt 100 meter av den nya vägen kommer att värmas upp för att minska risken för halka vintertid. Projektet omfattar också en ny gångbro samt en gång- och cykeltunnel. Ordervärdet uppges vara 27,9 miljoner kronor.
– Man flyttar Munksjögatan för att frigöra utrymme så att den nya friskvårdsanläggningen kan byggas. Gång- och cykelbron över Munksjögatan kommer att förbättra tillgängligheten mellan högskoleområdet och den nya anläggningen. Det är många ingredienser som gör projektet intressant, säger Fredrik Skiöld, affärschef NCC Construction region Syd.
När den nya vägen står klar är värmeslingor infrästa i asfaltsbeläggningen i en av vägbanorna och sammankopplade med fjärrvärmenätet. De nedgrävda slingorna i den drygt 100 meter långa uppförsbacken fjärrstyrs för att underlätta att hålla vägen snö- och isfri vintertid. Den nya gångbron i betong blir nio meter bred. Den gjuts på plats och utrustas med belysta räcken. Gång- och cykeltunneln kommer också att platsgjutas under byggtiden.
Arbetet med att bygga om Munksjögatan ska vara genomfört till september 2012. |
|
|
|
|
Citybanan får internationellt pris
Vid en ceremoni i Berlin den 6 december tilldelades Trafikverket projekt Citybanan det prestigefyllda internationella branschpriset STUVA.
I sin motivering pekar juryn bland annat på projekt Citybanans innovativa produktionsmetoder. Som exempel nämns byggandet av en sänktunnel mellan Södermalm och Riddarholmen, vilket är en av tunnelprojektets mer tekniskt utmanande delar. Att Citybanan innebär fördubblad kapacitet för järnvägstrafik genom Stockholm och därmed bidrar till ett mer uthålligt transportsystem har också spelat in i juryns bedömning. Citybanans projektchef var på plats i Berlin för att, tillsammans med några medarbetare, ta emot priset.
– Jag är mycket glad och stolt över att STUVA har valt Citybanan. Det känns extra kul att juryn uppmärksammar oss för innovativt projektarbete och insatser för en uthållig samhällsutveckling, säger Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan på Trafikverket.
Priset delas ut vartannat år till personer eller organisationer för enastående prestationer eller innovationer inom tunnelbyggande i transportsektorn. Priset delas i år ut för åttonde gången sedan starten 1997. STUVA är ett oberoende, icke-vinstdrivande forskningsinstitut med huvudkontor i Berlin. |
|
|
|
|
