Gå från lågenergihus till plushus i stadsdelen Kongahälla .
Stadsdelen Kongahälla inom Kungälvs kommun, där kommunen gett SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i uppdrag att undersöka vad som krävs för att radikalt minska energianvändningen och till och med att använda mindre energi över året än vad som produceras. Källa: Kungälvs kommun.
Denna förstudie har genomförts i samverkan med Kungälvs kommun inför planering och byggande av den nya stadsdelen Kongahälla i Kungälvs kommun. Stadsdelen kommer att innehålla bostäder i flerfamiljshus (938 lägenheter), kontor och butiklokaler. Förstudiens syfte är att kartlägga vilka tekniska möjligheter som finns att tillgå för att radikalt minska energianvändningen i det nya bostadsområdet och därmed lägga en god grund för framtidens energieffektiva byggnader. Dessutom är syftet att kartlägga möjligheter att producera värme och energi så att man över året producerar mer energi än vad som används, det vill säga hur man kan gå från passivhus till plushus.
Artikelförfattare är Eva Sikander, Monica Axell och Svein Ruud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, samt Lisa Ström, Kungälvs kommun.
_____________________________________________________________
Betydelsen av värmetröga konstruktioner
Värmetrögheten i byggnader har betydelse för energiförbrukning, komfort och dimensionering av energisystem. Med värmetröghet menar vi förmåga att lagra värme och kyla genom temperaturändring i material. Detta sker främst i tunga konstruktioner av betong och andra mineraliska material [1]. Dess praktiska inverkan har diskuterats, och varierar givetvis beroende på den faktiska byggnaden, dess energiförsörjning med mera, men ofta anges det att man kan spara en till fem procent med passiv energilagring och fem till tjugo procent med aktiv energilagring.
Artikelförfattare är Jonathan Karlsson, doktorand, Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, Lund.
_____________________________________________________________
_____________________________________________________________
Lösningar för att skapa god lufttäthet
Medvetenheten om behovet av lufttäta byggnader har ökat på senare år. Det finns flera anledningar till detta. Främst är det de energiförluster som luftläckage orsakar som har väckt intresset för lufttäthet, men också att man i högre grad har uppmärksammat de fuktskador som läckande luft har orsakat. Det ökande intresset för passivhus har medvetandegjort att det faktiskt är möjligt att bygga täta hus och att det också är ett måste för att få riktigt energieffektiva byggnader.
Artikelförfattare är Paula Wahlgren, Chalmers tekniska högskola/SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och Owe Svensson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.
_____________________________________________________________
Tryckförhållande över klimatskalet i lufttäta hus
Med ventilationssystem i normal drift ska alltid ett svagt undertryck råda inomhus i bostaden gentemot ute. Anledningen till detta är framför allt att undvika att varm fuktig inneluft via konvektion kan föras ut genom eventuella otätheter i konstruktionerna och ge upphov till fuktskador, vilket kan ske om invändigt övertryck någonstans råder över konstruktionen. Allt för stora undertryck kan dock medföra vissa nackdelar.
Artikelförfattare är Owe Svensson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.
_____________________________________________________________
Täthetsprovning av flerbostadshus – praktisk tillämpning .
Uppställning av fläkt, tryckgivare och dator.
En byggnads lufttäthet inverkar dels på det upplevda termiska klimatet i form av rent drag, dels på byggnadens energianvändning under brukarfasen och dels på risker för fuktrelaterade skador i konstruktionen. I byggnader med värmeåtervinning på ventilationen spelar lufttätheten in eftersom luften, via okontrollerat läckage, tillförs och lämnar byggnaden utan att passera värmeväxlaren.
Artikelförfattare är Hans Fredin, V00 Lunds tekniska högskola. Byggnadsfysik, WSP Environmental, Malmö.
_____________________________________________________________
Uppföljning av innemiljön i de renoverade husen på Brogården i Alingsås .
Mätning av operativ temperatur gjordes i två lägenheter.
Brogården är ett typiskt miljonprogramområde bestående av byggnader som före renoveringen hade hög energianvändning och brister i innemiljön. Det kommunala bostadsbolaget AB Alingsåshem ställde höga krav på minskad energianvändning och god inomhusmiljö inför renoveringen av området. Nu är det drygt ett och ett halvt år sedan de första hyresgästerna flyttade in efter renoveringen och de första uppföljningarna av hur väl man uppfyllt kraven är nu klara.
Artikelförfattare är Kristina Mjörnell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.
Medförfattare: Peter Kovacs, Linda Hägerhed Engman, Thorbjörn Gustavsson och Peter Ylmén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
_____________________________________________________________
Egenkontroll – vad och varför?
Begreppet trovärdig egenkontroll har studerats i ett par år inom ramen för ett BQR-projekt, som hittills resulterat i en handbok med samma namn, utgiven av EMTF Förlag.
Inom byggsektorn är definitionsfrågan långt ifrån klarlagd, och det finns också grumliga föreställningar om motiven. Den här artikeln ska försöka reda ut detta, och därutöver ge några exempel på hur egenkontroll i ett entreprenad- eller konsultåtagande kan bli ett lönsamt sätt till förbättrad kundrelation, istället för, som ofta idag, tvärtom. Vi börjar med de två frågorna i rubriken.
Artikelförfattare är Hans Severinson, besiktningsman, Stockholm, ansvarig för BQR:s projekt Trovärdig Egenkon-troll och upphovsman till boken med samma namn, samt Pauli Matikka, kvalitetsrevisor PM Consulting AB, Örebro, medverkande i projekt Trovärdig Egenkontroll.
_____________________________________________________________
Det olösta energiproblemet
En rykande aktuell rubrik 2010! Men den är faktiskt hämtad från ett referat från världskraftkonferensen i Berlin 1930! I denna deltog 4000 ombud från 50 kulturstater. Syftet var att inventera och diskutera möjliga och lämpliga källor i världen till den energi, som krävs för att bibehålla och öka välfärden för dess befolkning. Under 1800-talet ansåg man att mängden tvål som användes utgjorde ett bra mått på rådande välfärd. Men under första delen av 1900-talet insåg man att ett lands energianvändning bättre speglade dess välstånd.
Artikelförfattare är civilingenjör Clarence M Hector, Svensk Byggledning AB, Sjöbo. Tidigare avdelningsdirektör vid Statens Planverk.
_____________________________________________________________
Mögelsanering med kemiska medel har ingen effekt på mögelgifter .
Fukt- och mögelskador kostar flera miljarder kronor årligen och inget tyder på att de minskar. Med ett fuktigare och varmare klimat är risken för mögelpåväxt ett reellt faktum att ta hänsyn till. Nya riskfyllda byggsystem såsom putsade enstegstätade fasader som består av trä och gipsskivor blir mycket svåra att sanera när fukt tränger in. Byggbranschen tar inte mögelriskerna på allvar utan förlitar sig på att saneringskemikalierna avdödar möglet och mögelgifterna. Det gör de inte.
Artikelförfattare är Aime Must och Erica Bloom, forskare och innemiljöexperter på IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm.
_____________________________________________________________
Fuktteknisk status i inventerade kommunala byggnader
Inventeringar har utförts i 316 kommunala byggnader i fyra olika kommuner i Stockholms län. Byggnaderna har framför allt varit av typen skolor och daghem. Projektet startade i början av 2000-talet och det primära syftet, från fastighetsägarna, var att få en uppfattning om den fukttekniska statusen på byggnaderna och på så vis kunna planera underhåll, förebyggande arbete och åtgärder av skador i byggnaderna.
Artikelförfattare är Anders Kumlin, AK-konsult Indoor Air AB, Stockholm.
_____________________________________________________________
Fuktproblem i bostäder med regenerativ ventilationsvärmeåtervinning? .
Denna artikels syfte är att undersöka luftfuktigheten i bostadshus med ventilationsvärmeåtervinning med fuktåtervinning. Fuktåtervinning sker för regenerativa värmeväxlare som kan vara utformade som en rotor. Fuktåtervinning sker även för regenerativa värmeväxlare utan hygroskopiskt material. Enbart fuktåtervinning genom kondensation och förångning kommer att behandlas här.
Artikelförfattare är Lars Jensen, Installationsteknik, Lunds tekniska högskola, Lund.
_____________________________________________________________
Vad hände sen?
Ventilation i samverkan. A är luftomsättning via grund eller kulvert, B är lanterninvädring (enhålsprincipen) och C är fasadvädring.
”Ett cyniskt experiment med barn!” Så uttryckte sig föreningen V:s dåvarande ordförande Hans Johansson i lokaltidningen i Kungälv år 1992. Det hade kommit till föreningen V:s kännedom att en nybyggd Waldorfskola i Kungälv hade tagits i bruk där studielokalerna ventilerades med naturlig ventilation, det vill säga utan fläktar.
Artikelförfattare är Torkel Andersson DELTAte, Göteborg.
_____________________________________________________________
Utveckling av installationer i industriellt byggande med modularisering som drivkraft .
Exempel på volymbyggande med trästomme, Kv Ekorren i Skellefteå.
Ett eftersatt område inom bostadsbyggandet är utvecklingen av installationer (el och VVS). Någon större utveckling har inte skett sedan mitten av 1950-talet och arbetet utförs med traditionella verktyg och metoder. Den rådande skråstrukturen innebär ett revirtänkande bland aktörerna. För att utveckla industriellt byggandet finns det ett behov att bryta upp denna struktur. Artikelförfattaren Martin Lennartsson, menar att det går att hämta idéer från modularisering för att tydligare bestämma, samt få kontroll över komponenter, processer och aktörer. Resultaten härrör från ett forskningsprojekt som bedrivits vid Luleå tekniska universitet.
Artikelförfattare är Martin Lennartsson, teknologie licentiat och doktorand vid institutionen för Samhällsbyggnad, avdelningen för Byggkonstruktion – Träbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå.
___________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
Bostadsbyggandet tar fart
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
Byggfrågan: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lektor Öman frågar...
Robert Öman är lektor i  byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), Mälardalens högskola i Västerås. I varje nummer av Bygg & teknik presenteras en byggfråga som du även kan ta del av här.
Till byggfrågan
|
|
|
|
|
|
Byggnytt: |
|
|
|
|
|
|
Bygger norsk multiarena
Efter att ha stått bakom en rad träbyggnadsprojekt som brutit ny mark i Sverige, gör Martinsons i Bygdsiljum nu detsamma på den norska marknaden. Företaget kommer att konstruera och montera limträstommen till Idda Arena i Kristiansand, en multiarena för ishockey, curling, kampsport och dans. Montaget påbörjades under maj månad och arenan kommer att stå helt klar under 2011.
– Projektet är det största som Martinsons hittills genomfört på den norska marknaden, säger Morten L Johansen, vd på Martinsons norska säljbolag. Det var mycket viktigt för oss att få in en fot på marknaden för stora hallbyggnader även i Norge. Flera av de större städerna i Norge är intresserade av träbyggnadsprojekt idag, så visst blir Idda Arena viktigt för att visa vår höga kapacitet.
Martinsons ser enligt uppgift mycket ljust på framtiden på den norska marknaden och har välfyllda orderböcker för en tid framöver. Utöver stora hallbyggnader och bostäder, så levererar företaget också broar till den norska marknaden. Bland annat kommer en större vägbro att monteras inom kort i Arneberg, några mil sydost om Hamar.
|
|
|
|
|
Kompislägenheter för 160 studenter .
NCC Construction Sverige bygger på uppdrag av Stiftelsen AF-Bostäder 77 studentlägenheter i Lund. Lägenheterna byggs intill det ”gamla” Magasinet vid Kung Oskars bro i Lund, som också rymmer studentlägenheter. AF-Bostäder har inte gjort nybyggnader på cirka femton år, men ska nu uppföra ett antal under de kommande åren där ”nya” Magasinet blir det första.
– Hur bostäderna ska utformas och vilken teknik som blir bäst studeras noga för att fungera som förebild till kommande projekt. Vi ska bygga en provlägenhet i full skala för att finslipa funktion och kvalitet för de nya lägenheterna, säger Torsten Erlandsson, affärschef på NCC Construction, region Syd.
Den vanligaste storleken på lägenheterna blir tvåor på 36 kvadratmeter. Tanken är att två kompisar bor ihop, men man kan även bo ensam. De egna rummen blir tio kvadratmeter. Resten av ytan består av gemensamt kök och allrum, wc och dusch.
– Kompislägenheter är tänkta att ersätta två rum med pentry. Den sammanlagda ytan blir mindre när två personer delar kök och badrum. Hyran per person blir därmed lägre än för ett nybyggt pentryrum. Vi räknar med att komma under 3000 kronor per månad per student, säger Bengt Persson, projektledare på AF Bostäder.
Huset får sju våningar och tegelfasad. Arkitekturen ligger i linje med gamla Magasinet. I källarvåningen byggs en cykelparkering med 270 platser, både för studenter i de nya kompislägenheterna och i det gamla Magasinet. Cykelparkeringarna blir individuella.
Arbetena påbörjas i augusti 2010 och beräknas vara klara i december 2011. Totalt sysselsätts 25 personer varav ett femtontal är NCC-anställda och ordern uppges vara värd 46 miljoner kronor. |
|
|
|
|
|
|
Skåne Solar Award
Skåne Solar Award delades ut för andra året i rad i samband med Skånes Energiting. Utmärkelsen är instiftad av Solar Region Skåne i samarbete med Sveriges Arkitekter Skåne. Priset tilldelades arkitekten bakom den bästa solcells- respektive solfångaranläggningen som uppförts i Skåne under 2009.
Arrangörerna har utsett de verk som genom sitt koncept och sin gestaltning särskilt bidragit till att öka intresset för solenergi och som även har en innovativ och nyskapande karaktär. Priset består av en utmärkelse och en prissumma på 10000 kronor.
Priset för årets solcellsanläggning gick till Glenn Torsténi, Energikonsulterna i Sverige AB, för den byggnadsintegrerade solcellsanläggningen på Sege Park.
Den prisbelönta solcellsanläggningen på Sege Park.
Priset för årets solfångaranläggning tilldelades Karin Adalberth, Prime Project, och Robert Sundqvist, ExoTech, för plusenergihuset Villa Åkarp.
Solfångaranläggningen på Villa Åkarp
|
|
|
|
|
|
|
38 miljoner kronor till forskning om hållbar renovering .
Det behövs miljötänkande inte bara vid nybyggnad utan även vid ombyggnad, menar Forskningsrådet Formas. Men hur vägs kulturhistoriska, arkitektoniska och sociala värden mot miljöhänsyn vid renovering? Hur får man aktörer att renovera energieffektivt när uppvärmningskostnaden är inbakad i månadskostnaden? Ökad återvinning leder oftast till minskad miljöpåverkan, men vilken miljöpåverkan har utsläppen från återvunnet material när de återanvänds vid ombyggnad? Om bland annat detta handlar de tre svenska projekt som Formas forskarråd beviljade medel till.
– En målsättning med den här utlysningen har varit att ge möjligheter för forskare och industri att delta i multilaterala och europeiska samarbetsprojekt inom hållbar renovering av bebyggelsen, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas. Vi ville också se vilka administrativa hinder som finns och se hur ett samarbete kan fungera såväl praktiskt som juridiskt mellan flera länder. Och hittills har det gått mycket bra.
Totalt kom åtta ansökningar in varav sex med svenska deltagare. Fem projekt beviljas medel. Medverkande länder är Finland, Norge, Rumänien, Sverige, Danmark, Österrike, Schweiz, Belgien och Frankrike. Totalbudgeten är 3800000 euro per år i tre år, varav Forskningsrådet Formas står för 500000 euro per år, vilket avser svenska forskare.
Formas ingår tillsammans med Byggsektorns InnovationsCentrum (BIC) och Energimyndigheten som svenska deltagare i ett ERAnet för byggforskning, Eracobuild – ett nätverk av nationella forskningsfinansiärer och -administratörer och fokuserar på forskning för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av byggande och förvaltning av byggnader. Forskningsfinansiärer från ett tjugotal EU-länder ingår. Ett ERA-net är ett samverkansprojekt mellan forskningsfinansiärer och administratörer av forskningsprogram i olika EU-länder.
De projekt som beviljades medel är:
Hållbara byggprodukter och material för renovering. David Bendz, Statens Geotekniska institut, Linköping. 1017000 kronor för åren 2010 till 2012.
Strategier för integrerad hållbar renovering av bostadsbestånd: Fokus på perioden ”folkhemmet”, Liane Thuvander, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 2458000 kronor för åren 2010 till 2012.
Styrmedel och incitament för energiefektiv renovering i byggnader. Lena Neij, Lunds universitet, Lund, 1254000 kronor för åren 2010 till 2012. |
|
|
|
|
|
|
Kontor blir bostadsrätter
Peabs dotterbolag, Kungsfiskaren har fått uppdraget att bygga om Frälsningsarméns kontorslokaler på Östermalm i Stockholm till bostadsrättslägenheter.
I huset, som uppfördes 1889, har Frälsningsarmén haft kontor i över hundra år. Men efter ett drygt sekel är det nu dags att bygga om de gamla kontorslokalerna till tjugo bostadsrättslägenheter.
Beställare är Lean Equity AB och kontraktssumman uppgår enligt uppgift till cirka 35 miljoner kronor.
Ombyggnaden omfattar totalombyggnad av 2000 kvadratmeter samt en befintlig vind som blir två lägenheter (116 respektive 185 kvadratmeter vardera).
Uppdraget, som är en totalentreprenad, hade byggstart den 9 augusti och beräknas vara färdigställt i juni 2011. |
|
|
|
|
|
|
Första spadtag för sista etappen i Hammarby Sjöstad .
Familjebostäder har tagit det första spadtaget för 52 nya hyresrätter i Henriksdalshamnen i Stockholm. Området tillhör den sista utbyggnadsetappen i Hammarby Sjöstad – stadsdelen som på bara några år har förvandlats från industriområde till en modern stadsdel med miljöfokus.
Kvarteret Båtklubben 8 omfattar 52 lägenheter från tvåor på 47 kvadratmeter till fyror på 100 kvadratmeter. Huset blir sex våningar mot gatan och fyra mot gården. Med många varierande fasadriktningar får lägenheterna rika möjligheter till dagsljus och utblickar genom de stora fönstren. I möjligaste mån placeras balkongerna i lägen med sjöglimt. Under markplan byggs tjugofem garageplatser.
– Det är spännande att ha varit med på hela utvecklingsresan i Hammarby Sjöstad, säger Bosse Sundling, vd Familjebostäder i Stockholm. Vi började bygga bostäder i Sickla Udde redan i samband med bostadsutställningen BoStad02. När lägenheterna i kv Båtklubben 8 står klara kommer Familjebostäder att ha totalt 530 hyresrätter i Hammarby Sjöstad.
Kv Båtklubben 8 byggs på totalentreprenad av Järntorget Bygg AB vid Danviksklippans sluttning och kommer att omges av ett parkområde samt en stor grön innergård. Arkitekt är Erséus Arkitekter AB i Stockholm. I kvarteret byggs också en förskola. Värmdöleden, som idag passerar i närheten, kommer att ledas genom en tunnel i Henriksdalsberget.
Inflyttning till de nya lägenheterna är planerad till slutet av 2011. De förmedlas via Stockholms stads bostadsförmedling.
|
|
|
|
|
|
|
Elva nyutexaminerade invandrade plåtslagare .
I mitten av mars förra året startade Örebroföretaget Lillåns Bleck & Plåt tillsammans med Arbetsförmedlingen och Örebro kommun en fjorton månader lång företagsintern byggnadsplåtslagarutbildning för nyanlända invandrare. Det blev en spännande utmaning för de nyanlända invandrare som snabbt vill komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Kursen var skräddarsydd och riktade sig enbart till nyanlända invandrare. De elva personer som nu har genomgått utbildningen antogs, för fjorton månader sedan, bland 25 sökande. De sökande till utbildningen kom från länder som Burma, Somalia, Kosovo och framför allt Iran och Irak. Urvalet gjordes under två veckor då de nyanlända invandrarna blev intervjuade och fick visa sin eventuella hantverksskicklighet.
Deltagarna har under utbildningen fått lära sig hantverket som krävs för byggnadsplåtslagare och dessutom har de fått de lära sig svenska på ett effektivt sätt. Många av deltagarna är från Iran. Samtliga elva har nu erbjudits anställning. |
|
|
|
|
|
|
Igelsta kraftvärmeverk årets byggnad i Södertälje .
Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje.
FOTO: FLORIAN SANDER
I mitten av mars förra året startade Örebroföretaget Lillåns Bleck & Plåt tillsammans med Arbetsförmedlingen och Örebro kommun en fjorton månader lång företagsintern byggnadsplåtslagarutbildning för nyanlända invandrare. Det blev en spännande utmaning för de nyanlända invandrare som snabbt vill komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Kursen var skräddarsydd och riktade sig enbart till nyanlända invandrare. De elva personer som nu har genomgått utbildningen antogs, för fjorton månader sedan, bland 25 sökande. De sökande till utbildningen kom från länder som Burma, Somalia, Kosovo och framför allt Iran och Irak. Urvalet gjordes under två veckor då de nyanlända invandrarna blev intervjuade och fick visa sin eventuella hantverksskicklighet.
Deltagarna har under utbildningen fått lära sig hantverket som krävs för byggnadsplåtslagare och dessutom har de fått de lära sig svenska på ett effektivt sätt. Många av deltagarna är från Iran. Samtliga elva har nu erbjudits anställning. |
|
|
|
|
|
|
Projektledare för projekteringen av systemhandlingar .
Konsortiet Grontmij - Hifab - Projektlots har vunnit uppdraget att projektleda projekteringen av bygghandlingar för den planerade ombyggnaden av Slussen – ett av Sveriges största infraprojekt med beräknad omsättning åtta miljarder kronor. Uppdraget innebär att ta fram systemhandlingar för Stockholms idag mest komplicerade och komplexa projekteringsuppdrag. De flesta teknikområden ingår, såsom arkitektur, installation, stadslivsanalys, konstruktion, geoteknik, vibrationer, risk, landskap, trafik, brand & risk/säkerhet, akustik. Projektet ska genomföras mitt i Stockholm med pågående kommunikationsflöde med tunnelbana, tåg, bussar, bilar, båtar samt gående och cyklister.
Slussen är en välkänd plats mellan Gamla stan och Södermalm i Stockholm. I över 350 år har det funnits en sluss som förbinder Mälaren och Saltsjön. Nuvarande anläggning invigdes 1935. Med tiden har namnet Slussen främst kommit att beteckna trafikkarusellen på platsen och de intilliggande landtungorna. Slussenområdets trafikanläggningar med kajer, lokaler med mera ligger på Stockholm stads mark och Exploateringskontoret har projektledningsansvaret för att utveckla området inför framtiden.
Slussenområdet har sedan Stockholms tillkomst haft stor betydelse för handel och kommunikationer av olika slag. Slussens konstruktioner är nu till större delen uttjänta. De måste rivas och ersättas med nya anläggningar, utformade för att klara dagens och framtidens krav på ett välfungerande stadsliv. Den nya anläggningen kommer att bestå av bland annat broar, tunnlar, en bussterminal, gator, torg, handelsytor och offentliga lokaler.
Många utformningar för Slussen har studerats, men i programsamrådet var det två huvudinriktningar. I projektet har två utformningsalternativ studerats och i maj 2009 togs beslut om att förslaget från Foster+Partners och Berg Arkitektkontor skulle ligga som grund för fortsatt arbete. Detaljplaneprocessen för ombyggnaderna har påbörjats och plansamråd har nyligen avslutats. Nu är ambitionen att åstadkomma förutsättningar för byggstart 2012 där en del förberedande arbeten behöver påbörjas redan 2011. |
|
|
|
|
